tisdag 18 januari 2011

Jag kände för att blogga

Så då gör jag det.
Det har kanske hänt en del sedan senast jag producerade något här. Eller det får vi väl verkligen hoppas att det gjort, vore ju sorgligt annars. Det finaste som hänt var när det var jul och jag var hemma i Umeå. Julklapparna var inte finast, men dom var väldigt väldigt fina! Fick bland annat denna kopp med assiett som direkt intog en hedesplats i mitt hem:


Den heter Spisa Ribb och hade jag varit en sån som t ex dricker kyrkkaffe hade det varit ett sånt tillfälle denna kom fram. Så är ju icke fallet nu, men ni fattar, det är endast vid högtidsstunder jag sörplar mitt kaffe ur den. Och på tal om kaffe så ringde Nespresso mig idag. De ville bara kolla så att jag var nöjd och belåten med maskinen, och det är klart jag är. Hon tipsade att om det blir fel på den så kontaktar jag dem så får jag en lånemaskin under tiden! Jag gillar sån service.
Kikade igenom andra bilder från julen i Umeå och hittade dessa på Nisse:


Här sitter han ju och våndas lite för han är så otroligt sugen på ostbiten som placerats rakt framför honom. En millisekund efter man uttalat: 'Varsågod!' så är den borta:


Swoosh!

Ja jag får också be om ursäkt för de något risiga bilderna, de är tagna med min trötta iphone. Önskar verkligen att jag haft kameran med mig på nån av promenaderna där i norr för så himla fint var det. Absolut dödskallt men så fint att det var värt det. Fast troligtvis hade inte iphonen pallat med alla minusgrader så det var kanske lika bra.

1 kommentar:

Hanna S sa...

Finstan är kvar. Man kan fota alla dagar när som helst, men jag vet hur du menar när du menar hur fint det är för det är det verkligen. På vintern. Man skulle hata vintern så mycket om det inte bjöd på vyerna och detaljerna den bjuder på ibland. Och tänk mars, mars är bästa vintermånaden för då kan man sitta i fleecetröja eller till och med t-shirt och ba vinka till sommaren och säga 'snart ses vi! fatta!'.