Heart

Jorå, här har man det fint. Jag fick en så göttig känsla när jag var ute på promenad idag. Under skorna knarrade snön, det var helt stjärnklart och det bet i kinderna. Det är härligt här.

Igår tog jag en walk till stan fram och tillbaka. Brunchade med Kia, Micke, Erika och Malin på hotell Plaza.

Söderströmska julen

Jahadå, här är allt preciiis som vanligt, det är det som är så skönt. Julaftonsupplägget ser alltid likadant ut. Släktmiddag hos oss på juldagen. Utgång annandagen. Fast igår vart det faktiskt ingen utgång utan en trevlig hemmafest/födelsedagskalas hos Marie som fyllde 25. Väldigt fint att återse alla gobitarna.

Förresten så brydde de sig inte alls om hur stort mitt handbagage var, det var lugnt. Men jag kom ju däremot på att jag bland annat hade en burk med lingonsylt i ett paket! Precis när jag ställde min resväska på bandet vid incheckningen så insåg jag det. Och då var det ju försent att börja krångla så jag bara låtsades som att det regnade och la min kasse på röntgenbandet. Och den kom ut på andra sidan. Men jag tyckte mig allt se en liten "det är okej för den här gången, det är ju julklappar"-nick från hon tjejen som har det fina jobbet att se allas väskinnehåll med vriden färg på en skärm. Jag nickade tillbaka och gick mot gate 12.

Ikväll var det tal om bärs men alla verkar ju så jädra bakis så det kanske blir ändrade planer. Själv har jag inte en tillstymmelse till baksmälla i kroppen. Så jag är ju tagg på utgång såklart.

Landvetter

Yes, så har resan mot Umeå börjat. Jag sitter och väntar på att få checka in. Meget nervös för att de ska ha åsikter om mitt handbagage som kanske är i största laget. Men vadå, det är julklappar. De borde ju va snälla och ha överseende såhär års.
Lite mat i magen skulle inte skada. Får styra det efter incheckningen, typ sushi blire.

Julfeelingen har anlänt! Inte äre då tack vare vädret. Helt ruttet. Men då får man stanna inne, tända massor med ljus, gå i pyjamas hela dagen, dricka glögg, äta champagnetryfflar och slå in paket. Fastna vid http://thesartorialist.blogspot.com/ och förloras helt outfits direkt från NYCs gator. Ja det är så min dag har sett ut idag. Ser fram emot de två jobbdagarna denna vecka, bärs med B påmåndag. Sedan efter jobbet på tisdag spurta till flygplatsen och åka hem till norr. Åh, jag längtar. Julafton, födelsedagsfiranden, nyårsafton! Hänga med alla fina. Sedan tillbaka hit 2009, till ett nytt jobb till 50%. Det är så spännande och så galet mycket att göra. Men det tar vi sen, nu fokar vi på 9 lediga dagar i Umeå.

kunde, borde, skulle

Hade jag lagt en tjuga hade jag haft 90.000 kr barasådär. Men nu gjorde jag inte det, så då har jag inte 90.000.

Kamprad-rycket

Ja jag fick ett, efter jobbet dårå. Tänkte att jag är ju ändå i Mölndal så det tar la inte så lång tid till Ikea Kållered. Går ju buss direkt från sjukhuset då, plus att det är en jävla smart idé att åka fredag eftermiddag/kväll. Hur många går på Ikea då liksom? Då åker ju alla hem och fredagsmyser! Men det var väl en liten felberäkning från min sida. För innan fredagsmyset åker Svensson och handlar, gärna på exempelvis Coop Forum, Ikeas granne. Så den smidiga lilla bussturen tog väl tredubbelt så lång tid. Men då var det ju för sent att ändra taktik, så det var bara att försöka slappna av. Men det var ändå värt det, det var lugnt på Ikea och man kunde strosa runt i egen takt. Inhandlade lite krafs ('åh, 19 kronor bara, den tar vi!' x flera). Men aldrig har man väl känt sig så ensam som när man satt och käkade köttbullar solo på Ikea. Alltså att bara käka ensam ute är ju en prövning, och att dessutom göra det där, bland barnfamiljer och gravida och kompisgäng var ju sådääär. Och precis när jag satte mig shufflade Ipoden The Verve till mitt öra, man tackar. Det var ett mycket passande soundtrack till den middagen. Sen ringde mobilen och känslan var som bortblåst.

Kapitel 2 i Ikea-historien är ju att ta sig tillbaka till civilisationen igen, inte det lättaste. Men har man bott i närheten så man kan terrängen och gick till en hållplats med fler busslinjer. Inte många, inte ofta, men fler. OCH SÅ HOPPAR JAG PÅ FEL BUSS. Jag höll på att hamna ute i nowhere. Men jag insåg det efter två hållplatser och fick kuta tillbaka för att hinna med rätt. Med kassar och allt. Ibland blir man ju så trött på sig själv. Som sagt, mycket bättre att bli trött på någon annan, då kan man ju bara gå därifrån.

Vinden viner

Sicken motvind, antiflyt och uppförsbacke man ska jobba i då. Redan från start status stressus och såinihelvete mycket telefonsamtal. Sen möte med kollegor. Jag är så trött på "men så har vi ju aaaaalltid gjort". Ofta det är ett bra argument i en verksamhet som knappast ser likdan ut år till år. Jag kan ju inte sitta där och hålla tyst heller, håller man tyst så håller man med, och det gjorde jag verkligen inte.
Lagom till eftermiddagskaffet brakar hela journalprogrammet (Melior) ihop, eller inte helt brakar ihop, men OM man lyckas komma in i en journal tar detta kanske 5 minuter. Oftast hänger det sig och man får börja om. Jag får sätta mig med projektet att skriva ut läkemedelslistor för alla 23 patienter så att om det helt lägger ner har vi iaf koll på vilka läkemedel de har. Detta gör man i Melior. Ni kan ju räkna ut med lilltån att det tog tid.

Den här dagen lämnade alltså mycket övrigt att önska. Men imorrn är det jullunch på avdelningen och efter jobbet ska jag, mycket välbehövligt, klippa och slinga håret hos Olga på Moscow. Det blir copy paste från senaste besöket och inte något spännande alltså, men ändå klart värt.

Töm och glöm. Hejpe!

ERKÄNN DÅ!

Ett paket på hallgolvet i fredags, märkt med Allers förlag. Mycket skumt bara där. I paketet ligger en ljudbok med Mankell, en bok av Martina Haag, ett korsordslexikon, och som grädde på moset en skiva med Lasse Berghagen. Jag fattar nada. Adressetiketten är dataskriven. På böckerna står det typ "i samarbete med Hemmets journal" och "I samarbete med Femina". Nog för att jag inte är jätteung längre, men kom igen, Hemmets journal? Lasse Berghagen? Jag är så nyfiken! Kom igen, vem vare?

Klinikfest

Serioni, bästa kvällen på hundra år. Jag hade noll förväntningar, men det var så himla bra uppstyrt alltihop, jag är impad.
Började kvällen med en mojito på Bitter tillsammans med Mia och Linda:

Sedan åkte vi till Sahlgrenska och det kändes jättekonstigt att gå dit på fest, när man där går förbi en shleten ung tjej står i Alingsåstvätteriets kläder som står och röker med droppställningen nära nära. Men det glömde vi rätt fort när vi väl kom in till fördrink och mingel. Ja temat var alltså glasögon:

Vi fick där dra en lapp med ett namn på ett läkemedel på. På varje bord fanns en lapp med en åkomma på, t ex nedsatt AT, oro, osteoporos osv. På min lapp stor det Ibumetin, alltså satte jag mig vid bordet märkt med 'smärta'. Det gjorde också Victoria och Sanna:



Sedan blev det då middag. Italiensk buffé. Mycket gott! Kaffe och avec. Sånghäftena användes flitigt och tandläkarstudenternas spex kom igång:

Resten av kvällen var dans till ett helt sjukt svängigt band. Vi dansade till motown classics och luftade oss på taket och köpte drinkar i baren. Med priser anpassade efter lågkonjukturen. Doktorer dansade EKG-dans på scen. Mia trampar i ett gegghål och får skititga pumps.

Ett tips, sök inte Medicinakuten i Möndal idag, alla är bakis och skakis.

swish

Ja jag har ju en backe här som gör det till ett självmordsuppdrag att ta sig till spårvagnen så fort temperaturen sjunker under nollan. Det var alltså väldigt spännande att åka till jobbet idag. Lurig halka som inte syntes heller, men efter några steg blev man ju påtagligt medveten om den. Men klarade hela resan rätt bra. Ända tills jag kom IN PÅ SJUKHUSET. Inomhus alltså. Där var jag mucho nära att hamna platt på golvet. Jag vet inte riktigt vad som hände, men pareringen var nog inte skitsnygg. Men många lårbenshalsar som knäcktes idag gissar jag.

Peppen är på topp, imorrn klinikfest på Sahlgrenska. Halvdag på jobbet. Lägenheten är nystädad. Då mår man bra.


Nu lyssnar jag på MNK och längtar hem till norr, hejpe!

Happy

Början är svår, sen går resten lätt. Även när det gäller att shoppa. Först tvekade jag, sen lossnade nått och nu sitter jag här med en ny jacka från Zara, en klänning från Noa Noa, örhängen också dom från Noa Noa, och ett par skor, Vagabond. Klockan har också kommit, och ett helt lass pocketböcker. Den som sa att det inte gick att shoppa sig lycklig ljög ju.